onsdag 4 december 2019

Livet som facebook



1

Ett vitt kuvert med 150 kronor. Henrik fyller 40 år och hans farbror ger honom ett kuvert med 150 kronor i. Han fick ju inget arv av sitt farmor när hon dog, så någon form av kompensation ska han väl ändå få. ”Ett litet tillskott”, säger hans farbror då och stiger in.
De sätter sig alla i vardagsrummet. Henrik är yngst och därför ska han hålla tyst. Regeln i hemmet ser ut så. Henrik farbror frågar Henriks pappa hur det är. Hur han mår och så vidare, sedan ställer några korta frågor till Henrik, och sedan sätter han igång och beklaga sig och beklaga sig och sedan när kvällen är slut tar han bilen hem.
Postat 6:e maj 2019 kl. 22.00

”Det är då fan att livet aldrig kan vara annat än ångest och lidande”. Henrik skriver korta meddelanden på sin iPhone och trycker sedan ner huvudet i kudden och känner att han vill spy. Ska han ta sitt liv eller ska han börja knarka?
Postat 7:e maj 2019 kl. 01.00

”Har tagit bussen hem. Livet börjar inte alls vid 40. Det är samma skit som det alltid varit. Åt helvete med det här jävla skitlivet”,
Postat 7:e maj 2019 kl. 10.00

”En brud jag hånglade med när jag var 13 har börjat höra av sig. Kille har hon också. Nej, jag minns fan inte vad som hände den kvällen. Om vi hånglade eller inte.Dessutom var jag minderåriga. Snälla: LÄMNA MIG IFRED!!!!
Postat 7.e maj 2019 kl. 13.00

”Steker köttbullar och kokar potatis. Det gäller att unna sig nu när man fyllt 40.”
Postat 7:e maj 2019 kl. 13.31

”Snälla nej, jag vet inte vad ni vill eller vad ni är ute efter. Snälla lämna mig ifred! Nu ringer det på dörren också.”
Postat 7:e maj 2019 kl. 14.16

”Alltså seriöst. Det börjar hända grejer här. OK. Jag hånglade inte med den där tjejen. Det var en helt annan tjej. Eller jo, det kanske var så men skit samma. Det händer grejer i mitt liv jag inte kan styra.”
Postat 7:e maj 2019 kl. 14.45

”Har ni hört uttrycket: ”Om de vill åt dig, så tar vi den du älskar”? Stick! Försvinn! It´s serious”.
Postat 7:e maj 2019 kl. 15.00


”Det är då fan vad de håller på och skjuter och jävelskap. Sätt in mer polisen och röj undan packet säger jag!”.
Postat 7:e maj 2019 kl. 18.14

”Jag känner mig sjukt ensam just nu. Ingen vill prata med mig. Det är någonting med samtiden; man helt enkelt får inte vara privat längre. Allt ska upp i det offentliga.
Nej, jag har ingen möjlighet att berätta för er, vad det är som händer. Det är som en jävla Kafkabok. En person säger ”berätta” och en annan skriker ”Berätta inte” och sedan fortsätter det så. Bara om och om igen. Vad fan är det som händer?”.
Postat 7:e maj 2019 kl. 18.30


”I lagboken står det klart och tydligt: Om man straffar och vilseleder ett brottsoffer, för att skydda en gärningsman, kan detta ge ett straff på upp till två års fängelse. Ja, gärningsman räknas väl även att köra mot rött ljus eller lura någon på några småsummor.
Men att få en person med psykisk diagnos, att säga att saker vederbörande har uppenbara bevis för, skulle vara en vanföreställning, är ett riktigt allvarligt brott, som kan ge fängelsestraff. En man med sådan ställning borde akta sig för det.”
Postat 7:e maj 2019 kl. 22.03

”Det ringde nyss på dörren. Det stod en kille med kniv. Jag menar allvar!”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 03.00


”Läser ”Andens fenomenologi” av Hegel och funderar på om jag hatat Hegel om jag varit samtida med honom. Det kanske jag hade”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 8.30

”Steker fläskkotlett med potatis och persiljesmör. Det gäller att unna sig här i livet.”
Postat 8: maj 2019 kl. 11.31

”Arbetsförmedlingen ringde nyss. Jag fick jobbet på Citymail! Gött!”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 13.04

”Jag ringde morsan idag och tiggde pengar. Hon frågade mig vad jag gjort med mina pengar. Ska väl hon skita i?”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 14.15

”Under slutet av 80talet talade man om att konsten var i en kris: Vi hade dragit tabugränsen så långt det gick och nu gick det inte längre att provocera eller uppröra någon längre; i varje fall inte här i väst. Ungdomsrevolten var dömd att dö ut, därför att de som var unga nu, överhuvudtaget inte kunde säga eller göra någonting som deras föräldrageneration inte redan gjort.
Idag så låter det inte så längre, utan nu lever vi i de lättkränktas tid, där yttrandefriheten är i kris därför vi inte längre kan säga eller skämta om någonting. Frågan jag då ställer mig är denna: Har vi då inte nått de mål 80talsprovokatörerna en gång i tiden sökte?”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 16.04

”Har fått konstiga mail. Kan inte säga vad det handlar men det är jävligt läskigt. Och nej jag jag kan fortfarande inte säga vad det handlar om.”
Postat 8:e maj 2019 kl. 16.45

”Unnar mig lite lyx: Har ställt in en Dagås Wallenbergare i micron. LOL”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 17.01

”Gött att börja jobba igen ändå. Man är ju fan inte rik.”
Postat 8:e maj 2019  kl. 17.40

”Det var ett jävla tjat om Greta Thunberg. Ja, hon gör en bra sak, men ändå: Är hon fan så jävla viktig ändå. Det är ju ett jävla barn för helvete. Det här är ingen kritik, bara en frågeställning.”
Postat 8:e maj 2019 kl. 18.11

”Ni vet att det är krig i Yemen va?”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 19.02

”Dig det handlar om: Nej, jag har fan inte knullat din brud! Är du helt jävla dum i huvudet eller? Sök hjälp!”.
Postat 8:e maj 2019 kl. 19.50

”Jag har ingen jävla lust att sitta framför dator och tjafsa hela dagarna hela dagarna, så ni som käbblar: Snälla lägga av!”
Postat 8:e maj 2019 kl. 20.06

”Har satt igång och börjat måla igen”,
Postat 8:e maj 2019 kl. 21.09

”Att det ändå finns musik som kan få en att få det här jävla pisslivet till ett betydligt drägligare liv ändå. Tack Pixies!”
Postat 8:e maj 2019 kl. 22.00

”Ska försöka sova nu.”
Postat 8:e maj 2019 kl. 22.29

2

”Första dagen på jobbet avklarat. Nu är det kaffe som gäller”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 15.59

”Brexit. Brexit. Brexit. Vem fan bryr sig? England är och förblir en supermakt, oavsett om de är med i EU eller inte.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 18.14

”Kan vi inte ge Nobelpriset till en helt värdelös författare bara för att se folks reaktion? Skoja bara!”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 18.24

”Blir fan ingenting målat idag. Jag började måla lite, men det blev bara skit.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 19.03

”Who cares?”
Postat 9:e maj 2019 kl. 19.15

”Ja, det blir väl Sverigedemokraterna som blir det största partiet och Kuken Åkesson blir väl vår nya stadsminister.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 20.04

”Åter igen: Nej, jag har fan inte knullat din brud.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 20.47

”Jag håller på att bli koffeinberoende. Dricker 4-5 koppar kaffe om dagen. Kanske borde börja med en ny last snart.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.00

”Det sägs att vi lever i en lättkränktas tid, men behöver inte heller på och gå runt att kränka folk hela tiden. Man kan klara sig ganska bra ändå.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.01

”Jag säljer min kropp. Sätt in X antal kronor på mitt bankgiro kan ni göra vad ni vill med mig! Skoja bara.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.06

”Men försök fatta skämt”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.10

”Man är lite störd om man anlitar Bandidos för att man tror att en kompis knullat med ens flickvän.   
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.14

”Du där: Har du något liv?”.
Postat 9:e maj 2019  kl. 21.17

”Jag vet ens vad du snackar om.”
Postat 9:e maj 2019  kl. 21.19

”Ja, jag kanske även knullat din morsa.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.22

”Man kan ju fråga folk rakt av vad det handlar om.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.26

”OK. Det handlar om någon annan grej. Gammal skit. Jag vet inte vad.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.27

”Jag får SMS från massa konstiga jävla håll. Jävligt obehagligt.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.33

”Men först fatta att du utsätter mig för ett livshot!”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.35

”Jag kan ju för helvete inte säga vad det handlar om.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.36

”Folk hotar mig till livet”.
Postat 9:e maj 2109 kl. 21.37

”Är du själv beredd att dö för en sådan här skitgrej?”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.38

”Jag minns att jag var någonstans och var lite på lyran någon gång för länge sedan, men vad spelar det för roll idag?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.39

”OK. Ni vill ha en hållhake på mig? OK. Då får ni väl ha det då. Nu tänker jag sova.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.40

”Men kan ni sluta???”.
Postat 9:e maj 2109 kl. 21.41

”Känns som jag inne den där jävla Kafkaboken vad fan den nu hette. Ja, ni vet vad jag menar”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.41

”Är jag ett pretto nu också eller?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.42

”Men jag har inte knullat henne!”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.43

”Vad fan snackar du om?”
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.44

”Är du bög?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.45

”Nej, jag är ingen jävla homofob. Jag blev bara så jävla trött på allting”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.46

”Jag ska sova nu, OK?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.47

”OK. Vi kan säga såhär:  Jag kommer göra ett sånt jävla helvete för dig om du inte lägger av med din skit nu omedelbart?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.48

”Jag vet var du bor”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.49

”Var det du som ringde snuten?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.50

”Väx upp”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 21.51

”Jag känner knappt dig”.
Postat 9.e maj 2019 kl. 21.52

”Ja, de ringde på nyss från snuten. De frågade om de fick komma in”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.17

”Jag tänker rent logiskt inte tala om här på facebook vad jag sade till snuten eller vad de sade till mig”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.23

”Jag har ingen jävla lust att hamna på rättspsyk. Vill du paja någons liv så paja fan inte mitt.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.24

”Nej, jag tänker fan inte säga vad jag sade till snuten.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.25

”Men lägg av!”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.26

”Jag hörde en gång om en snubbe som tjafsade massa skit på nätet. En dag hittat hans likdelar i en plastpåse i skogen.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.27

”Som det brukade stå i lunchrummet för 10-15 år sedan: ”Din mamma jobbar inte här.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.28

”Har du ingen humor heller?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.29

”Jag vet som sagt ingenting vad du pratar om. Boka ett besök med en psykiatriker omedelbart bums! Jag måste få lite jävla nattsömn nu. Vissa har faktiskt ett jävla arbete att gå till på morgonen.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.30

”Dra ner på haschet, broder!”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.31

”Det kan ju vara så att Bandidos kommer och ringer på även hos dig inatt. Det kan ju vara så.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.32

”Ska jag behöva angiva mig själv, för ett brott jag inte gjort, för att slippa bli mördad? Är det det som du vill?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.33

”Det här är helt absurt.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.34

”Jag bara hoppas att du själv en dag kommer råka ut för samma skit, så du fattar vad fan du sysslar med!”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.35

”Men ska jag behöva döda dig???”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.36

”Jag skiter i det hela. Gör vad fan ni vill med mig. Slakta mig, skär av mina armar; varsomhelst. Bara jag slipper den här jävla skiten.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.37

”Är det någon viktigpetter-skit? Att du har svårt att erkänna att du har fel? För du har fel - totalfel!”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.38

”Jag har tagit sömntabletter nu. Jag kommer snart domna av här snart.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.39

”Vad är det som det handlar om då? Att du själv går runt och fått för dig att du börjar bli psykiskt sjuk och att du därför projicerar den skiten på mig?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.40

”Men kan folk inte bara erkänna att de gjort ett fel? Ett totalfel.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.41

”Som Jesus en gång sade: ”Om du ser buttplugen i din broders arsle, varför ser du då inte utombordaren i ditt eget?” Inte för att kränka alla kristna då.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.42

”De här sömntabletter funkar fan inte längre. Det är nog allt kaffe jag hällt i mig.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.43

”Nej broder, jag vet fan inte vad du snackar om.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.44

”Vill du knulla mig i röven?”.
Postat 9: e maj 2019 kl. 22.45

”OK, min pappa är bög. Är du nöjd nu?”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.46

”Jag har hört att det går att köpa ett nytt liv på Gekås någonstans.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.47

”I am what I am. Jag vet att Den Osynliga Kommittén ifrågasatte det ordspråket i ”Det stundande upproret”, men jag kan inte se det på ett  annat sätt. Fuck you”.
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.48

”En dag kom det hem ett gäng orcher och dödade Gandalf i sin lägenhet. Gandalf trodde att han var fortfarande var god men hade glömt bort att han gått i pakt med Djävulen.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.49

”Ja ja, Sauron då. Vem fan bryr sig? Jag tycker det spelar så jävla stor roll, om jag ska vara ärlig.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.50

”Jaha, då var den här nattsömnen förstörd.”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.51

”Du har uppenbarligen problem,”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.52

”Om jag säger att jag är ett krigsbarn från Auschwitz, lämnar du mig då ifred?”
Postat 9:e maj 2019 kl. 22.53

3

”Sjukskrev mig från jobbet idag. Det är ditt jävla fel, dig jag nu snackar om.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 09.30

”Jag orkar inte mer nu.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 09.31

”Jag hatar blaskigt kaffe.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 10.00

”Jo, såhär är det: Chefen ringde nyss och sade att jag inte fick sjukskriva mig mer. Grejen är den att jag har hoppat in på en annan tjejs pass, som går på universitet tre dagar, så jag tar de tre dagar när hon studerar. Det är ju fler som blir drabbade av det här än jag, om man säger så. Det finns ju folk i landet som behöver sin post.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 10.56

”Jag sade till min bror idag att jag använder mycket semikolon i mina texter. Han svarade då: ”Använder du då verkligen semikolon rätt?”. Vad vill jag ha sagt med det? Inte fan vet jag.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 12.29




Henrik har delat ett minne:
”För tre år sedan:
Jag stänger av datorn och sätter mig i soffan och äter en banan; de sista månaderna har varit röriga och jag vet inte vad som är sant och vad som är lögn – det känns som att tiden är sådan. Jag fick en psykos för ett tag sedan, och samtidigt skedde ett terrordåd i Stockholm. Eftersom all nyhetsbevakning tycks ha varit lögn, kändes det som om terrordåden också var det.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 12.50

”Vart ligger problematiken i Deleuzes kritik i ”Anti-Oidipus”, där han hävdar att neuroser inte bara skapas i hemmet, därför att det som formar oss inte bara är kretsat kring hemmet, utan också samhället och det globala tillstånd vi lever i?
Jag skulle hävda att detta delvis är fel, helt enkelt därför att samhället, skolan, kyrkan eller vad det nu kan vara, har vi en lättare instinkt i oss själva att fördöma. Men när problemet visar sig vara av våra föräldrar, av vår släkt, av de människor som skapat oss och satt oss till världen, stänger vi instinktivt av det hatet och låter istället hatet gå in i oss själva. Jag har själv erfarenhet av detta.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 18.03

”Jag tittar på en dokumentär av Inge Schiöler på youtube. En konstexpert från Antikrundan kommer in och säger att det inte finns några konstnärer som Schiöler längre därför att det finns för mycket konstnärslöner och stipendier nu som gör att konstnärer kan måla ändå utan att konstnärerna behöver anstränga sig längre för att göra god konst.
Det är ju en ren lögn. På 50talet fanns det ju ett regel mer stipendium som delades ut och fler konstföreningar och företag investerade i konst. Kanske är det som marxisterna säger: Konst är också en marknandsfråga och stipendiater och konstföreningar är en produkt av den allmänna kapitalistiska marknaden. Finns det inget ekonomiskt behov av konstnärer längre så försvinner också hela konstmarknaden. För övrigt: Varför ska konstnärer som lever idag måla som Inge Schiöler? Det är ju redan gjort.”
Postat 10:e maj 2019 kl. 19.00

”Jävla skit. Problem med cykeln igen. Nu är det kedjan som hänger lös. Jo, det har hänt en massa annan skit. Ska till jobbet nu. Återkommer.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 06.00

”Men kan ni snälla sluta snacka skit bakom min rygg tack?”,
Postat 11:e maj 2019 kl. 06.15

”Jag jobbar!!!”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 06.33

Henrik anländer till jobbet, går in lagerlokalen och tar sin arbetscykeln och öppnar skåpet med post och paket som tillhör hans postområde och lägger lägger posten och paketen på pakethållaren. Lokalen är grå och utan fönster.
Henrik går ut sätter sig på cykeln och cyklar iväg framåt förbi en parkering med en stor björk i mitten. Henrik börjar helt plötsligt tänka på en kompis syster han var väldigt kåt på när de var unga. Han funderar om han ska skriva detta på facebook men han undviker.

”När Vincent Van Gogh gick upp på morgonen, ställde han en kittel med kikärtor, som han lät koka hela dagarna, tills han kom hem efter att ha målat hela dagarna. Vissa av kikärtorna var hårda och vidbrända.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 07.44

”I egyptologin var allting sammanflätat: Religion, vetenskap, filosofi, konst och litteratur. Att avskilja religion och vetenskap är egentligen högst europeiskt.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 08.05

”Jag lägger fan snart ner det här jävla fäjsbookkontot. Jag stör mig så in i helvete på det.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 08.20

”Jag ramlade nyss med cykeln och skrapade upp mig rätt på knät. Jävla fan skit alltså.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 08.28

”Ja, jag hånglade med en kompis syster när jag var tjugo, so what? Jag var full. Dessutom hade jag och den kompisen slutat umgås.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 08.33

”OK. Det var inte det här det handlade om. Jag har som sagt ingen aning.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 08.47

”Det här börjar att spåra ur. Folk börjar skicka dickpics till mig. Ska jag behöva gå till snuten nu också? Jag gillar inte snuten, bara så ni vet.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.01

”Humor: En i trapphuset jag delade ut post till hette G. Bohman. Ja, fast han stavade ”Boman” och inte ”Bohman”, men ändå.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.16

”Om femtio år finns det inga ideologier längre. Inga subkulturer hellre. Ungarna kommer slåss i McDonladsgänget och Burger Kinggänget. Vad som blir efter det vågar jag inte drömma om.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09. 21

”OK. Jag ska jobba på lite bättre nu. Sorry.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.23

”Har ni inga liv eller?”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.24

”Jag har precis bytt kön.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.25

”OK. Det där sista var ju ett skämt. Folk har ju svårt att fatta sånt.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.26

”Det finns värre saker än att skämta om transpersoner på sociala medier. I Iran dödar man dem; homos, trans, otrogna; rubbet. Det kan vara svårt att komma ihåg det ibland, när man lever i den svenska ankdammen.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.27

”Nej, vi kan faktiskt inte ta in hur många flyktingar som helst. Det finns ett tak för det med. Skulle majoriteten bestämma skulle vi inte få in hur många flyktingar som helst. Det är sånt som Sverigedemokraterna vinner röster på.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 09.28

”OK. Nu är jag tillbaks. Fick cykla ett kvarter bort från att lämna post, men nu är jag tillbaks. Nej, jag tycker inte att Sverige tar in för många flyktingar, men jag märker att vissa intersektistiska och rasifierade människor tror att vi inte kan ha något stopp alls. Det pajar debatten kring flyktingfrågan. Ta ett exempel: Integrationen. Jag är fullt ut emot den utveckling vi har i Sverige där vi utvisar kriminella utlänningar till deras hemländer. Då skapas en mur och ett ”Vi” och ”Dom” och det är jag helt emot. Ta då hellre in färre flyktingar och låt dem som väl kommit in bli svenska medborgare fullt ut. Om nu svenska regeringen fullt ut står för idén om att vi ska bli mångkulturellt land är det här enda lösningen.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.02

”Var det här rasism? Ja, men då var det väl det då för helvete. Jag jobbar!”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.03

”Ska jag behöva förklara det här med??? Jag har inte tid.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.04

”Jag vill inte ägna hela mitt jävla liv åt facebook. Jag anser att det finns viktigare saker i livet. Som att be dig att dra åt helvete t.ex. Skoja bara.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.05

”Akta så att ingen kommer hem till dig och slår ihjäl dig. Det kan hända den bästa.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.06

”Jag har haft ett helvete i mitt liv. Det har väl fan inte du, din bortskämde jävel!”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.07

”Lämna mig ifred, för helvete!”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.07

”Min pappa lät mig aldrig prata med mina kompisar när jag var ung. Däremot skulle jag anpassa hela min vardag efter hans kompisars knullschema. Det är därför jag har blivit bög. OK, nu vet ni det.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.08

”Jag bor i en liten stad där det kanske inte är så lätt att outa sin sexuella inriktning. Jag kan få problem med det. Danger can be happening.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.09

”Min farsa hatar bögar dessutom. Han sade att han blev homofob 1960, när han var elva år och en pederast stod och runkade framför honom vid en borgruin.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.10

”Mina föräldrar har gått med i Intresseföreningen för schizofreni bakom min rygg. Men det har inte sagt hela sanningen. De har inte berättat att min farbror knullade mig i röven när jag var fem år.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.11

”Jag vill helst inte prata om det där.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.12

”Knulla i röven kanske inte var helt sanning. Mer vad ska man säga? Avsugning.”
Postat 11:e maj 2019 kl.10.13

”Tycker ni det här var roligt? Jag skulle vilja se er reaktion om det var en tjej som blivit våldtagen.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.14

”Är jag sexist nu också eller?”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.15

”Nej, jag tänker inte outa det här. Jag tror inte på någon jävla #metoo eller vad fan det heter. Det gör bara saken värre.”
Postat 11: e maj 2019 kl. 10.16

”Ja, han gick in till mig i sängen när jag gått och lagt mig. Jag sov över där då. Han började ta på mig och sedan frågade han mig om jag ville ha hans snopp i min mun. Jag var så liten då så jag tog in den munnen. Den smakade skitigt och sedan kom sperman in i munnen. Det var så jävla äckligt.”
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.07

”Ni kanske kan fatta att det här inte är så jävla roligt att prata om?”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 10.08

                         4

Henrik ligger i sin säng och onanerar. Han tänker på sin biologilärare på högstadiet. Han som alltid hade så mycket rakvatten på sig. Han fantiserar att Göran, som biologiläraren hette, befinner sig på Coop forum och hur Henrik trycker ner hans huvud i en kyldisk samtidigt som han knullar honom i röven. 
Plötsligt ringer det på dörren. Det är Fredrik, som har ofredat honom på facebook i flera dagar. Han kliver in och hänger sin jacka på en jackhängare. Han tittar på en Jungfru Mariamålning Henrik hängt upp och ner på i tamburen och går in och sätter sig i vardagsrummet.

  • Så du har hånglat med min syster?, säger Fredrik då.
  • Jag ber om ursäkt, svarar Henrik då.
  • Kunde du inte hånglat med mig istället? Vi var så nära att bli ett par.
  • Var vi verkligen det?
  • Du skrev ju idag att du var gay. Du klev ut, som man brukar säga!
  • Det innebär inte att jag är beredd att jag vill ligga med alla män. Jag är ganska selektiv.
  • Men du kan banga min syster?
  • Det var hon som tog initiativet och jag hängde på.
  • Det brukar heta så.
  • Hon var sjutton och jag tjugo och hon ville vara med en erfaren kille.
  • Hon var arton, Henrik.
  • Hon hade inte fyllt arton än.
  • Spela roll!
  • Jag kan fatta att det känns jobbigt för dig.
  • Jaså, du fattar det nu helt plötsligt.
  • Ja.
  • Kom igen Henrik, jag vet att du kollade in hennes jävla röv varenda gång du var hemma hos oss!
  • Det är inte sant.
  • Jessica skulle aldrig göra så själv! Aldrig!
  • Ja, nu gjorde hon det.
  • Därför att du tvingade henne till det!
  • Det är inte sant.
  • Nej, inte tvingade men fan vet om du inte lurade henne.
  • Nej.
  • Du menar alltså att Jessica själv gick bakom min rygg och hånglade upp dig?
  • Ja.
  • Ja, nu finns hon inte längre tillgänglig för dig. She´s married. That´s it. Finito.
  • Jag respekterar det.
  • Du hade velat knulla med henne också, förstår jag?
  • Jag har inga såna planer.
  • Det har du visst!
  • Nej.
  • Knulla mig istället! Varför i helvete bangade du min syster?
  • Det gjorde jag inte. Vi bara kysstes.
  • Vad fan spelar det för jävla roll?
  • Det gör det nog.
  • Lova en sak för mig: Håll dig borta från mig och hela min jävla familj i fortsättningen.

Fredrik går ut lägenheten och Henrik öppnar ännu en flaska vin och sätter sig sedan framför datorn.

”Finns det resor till Mars? Jag vill vara någonstans där jag slipper andra människor”.
Postat 11:e maj 2019 kl. 20.04

Henrik får du ett meddelande av en äldre man. I textmeddelandet står det:
”Vill du träffas. Jag är gay som du/Lennart
Skickat kl. 20.05”

Klockan är kvart över nio. Henrik går ner och öppnar dörren för Lennart. 
Lennart säger:
  • Hej. Ja, jag såg ju din adress på eniro. Det har nästan blivit för lätt att fixa ett ligg nu. En kort sökning och sedan är man där. Vill du ha en cigg?
  • Nej.
  • Nej, du röker inte. Det är bra. Det förstör ditt fina utseende.
  • Tack.
  • Men jag får väl kliva in? Det är lugnt eller? Jo, jag förstod ju att du gillade äldre män, när jag läste det där inlägget med din farbror…  Är det OK om jag lägger min hand på din rumpa? OK. Bra. Jo, men jag betalar om det du vill om att det skulle vara. Skulle jag vara ett jävla svin, som inte betalar för mig? Va?
  • Jag vet inte.
  • För du vill ligga med mig? Ja, jag klandrar dig inte; jag är ju gammal nog att vara din farsa, men du måste förstå att i en sådan här liten stad är det inte lätt att få ett ligg; ja, om man inte är straight då… Ja, är det här du bor? Ja, jag ska bara in snabbt. Nu tänker jag såhär: Jag betalar dig jävligt bra om du gör som jag säger. Lägg dig ner. Lägg dig ner, säger jag! Och så ner där. Jag vill att du skäller som en hund, och så neråt, rakt neråt och sedan in. In, in och in. Du håller käft, antar du det? Inte ett jävla ord! Hör du det? Du är min slav.  Jag knullar dig så jävla hårt att du ångrar att din morsa födde dig. Fattar du det, din lille skit? Du är bara en liten jävla slyna, som tror att han fattat världen för att han fått reda på att han är gay. Hur många queermänniskor tror du det finns i världen? Du är bara en av dem. Jag ska knulla dig så jävla hårt; ja, våldta dig eller vad fan du kallar det. Men jag betalar och du tar emot. Du är hädanefter min slav!

5


Henrik ligger nu i en bagagelucka fastbunden i Lennarts bil. Han ser ingen ljus alls, men hör samtidigt hela tiden slag och gnissel när Lennarts Volvo åker fram. Plötsligt stammar Lennart bilen och öppnar bagageluckan och stirrar mot Henrik. Helt plötsligt letar han i Henriks inneficka och plockar fram Henriks mobiltelefon. Lennart kastar den ner mot marken, stampar på den så det krasar och säger:
- Den här behöver du inte längre. Vad du behöver nu är mötet mellan andra människor.

Lennart drar Henriks kropp ur bagageluckan, drar upp honom ur bilen och släpar honom över grusgården fram till en gammal rödmålad lada. Han släpar sedan in honom i byggnaden och sätter Henrik vid en stol som han binder fast Henrik vid.
Lennart pekar på ett stort fotografi på väggen, föreställandes Jimmie Åkesson och säger:
  • Jag tycker faktiskt han är jävligt snygg, och du har rätt; vi kan inte ta emot hur många flyktingar i det här landet som helst.

Lennart tar fram ett brännjärn och säger:
  • Jag läste på lite grann på den där boken du pratade om; ”Det stundade upproret” av Den osynliga kommittén; jag tycker faktiskt det var jävligt bra. Det var framför allt ett stycke jag fastnade för: ”Det man kallar ”katastrof” är ingenting annat än det påtvingande upphävande av detta tillstånd, ett av de sällsynta ögonblick när vi får närvaro i världen.”
  • Med det menade de…
  • Nu håller du käften!, säger Lennart då och trycker brännjärnet mot Henriks bröst.
  • Vad vill du mig egentligen?
  • Vad jag vill? Det vet jag inte. Jag kanske söker kontroll. Antingen över mig själv eller mot någon annan människa. Kanske vill jag kanske även sätta ett avtryck mot omvärlden, precis som ett småbarn smetar bajs på väggen, för att vissa skillnaden mot sig själv och omvärlden.
  • Men varför just jag?
  • Men lilla Henrik, det måste du ju förstå själv; du är ju känd på facebook.
  • Det har jag aldrig eftersökt.
  • Du borde tacka mig.
  • Varför då?
  • Ja, varför vet jag inte. Kanske för att jag gett dig variation och omväxling i det trista och långtråkiga liv du verkar genomleva. Jag ger dig en slags sötma eller sälta på en tillvaro som verkar alltför grå.
  • Kan du köra hem mig nu?
  • Det kan jag absolut inte göra. Du är min nu, Henrik.
  • På vilket sätt då?
  • På samma sätt som att en bil blir min om jag ger en bilhandlare pengar. Man kan säga att jag har köpt dig och hela ditt liv nu.
  • Men det är ju slaveri?
  • Ja, det kan man kalla det så.
  • Är inte det fel?
  • Om det inte var fel för tusen eller tvåtusen år sedan, varför skulle det vara fel nu? Vi lever i en tid då det rådande tillstånden i alltför hög grad ser som ett normaltillstånd. Som Adolf Hitler sade i Mein Kampf: Demokrati och yttrandefrihet har bara existerat i en väldigt liten del av den mänskliga civilisationens historia.
  • Är du någon form av nazist?
  • Det skulle jag kunnat vara, om det nu inte var så att jag även är bög; Hitler gjorde ju sig av med dem i Nazityskland.
  • Vad står du politiskt då?
  • Jag anser att Mussolini känns fräschare än Hitler. I övrigt har jag inte direkt någon politisk åskådning.
  • Vad har jag med det att göra då?
  • Du är min lilla hora. Jag tror det var italienska futuristen Boccicioni, som sade någonting i stil med att prostitutionen står högre än äktenskapet. Har du läst futuristernas våldtäktsmanifest?
  • Nej.
  • Det borde faktiskt göra.
  • Jaså.
  • Ja, jag tror inte direkt på någon jävla samtyckeslag. I mitt sätt att se det som, står våldtäkten över det regelrätta samlaget. Om vi övermänniskor; för jag ser mig faktiskt som en sådan, kringgick om huruvida våra samlag med andra människor är av samtycke eller av påtvingande, kan vi använda vår kreativitet och hjärnkapacitet till att göra mänskliga storverk.
  • Men detta innebär ju att det alltid finns offer.
  • Det finns alltid offer, Henrik lille, men som Mussolini också sade; ”Utan historian är människan ingenting”.
  • Vad menar du?
  • Vad jag menar? Vad är människan utan civilisationen, Henrik? En apliknande varelse som gräver rötter ur jorden och försvarar sig mot vilda djur med flintstenar. Vill du på fullt allvar att mänskligheten ska gå tillbaka dit?
  • Jag vet inte.
  • ”Jag vet inte”? Du är för söt Henrik, min lilla slyna. Har du någonsin känt en elkabel mot magen någon gång. (Lennart trycker elkabeln mot Henriks mage och Henrik skriker ut sin smärta).
  • Detta är bara bra för dig Henrik, fortsätter Lennart; du känner hur det här att leva och hur det är att känna!
  • Men det vill jag inte.
  • All kognitiv forskning visar att var och en är helt oförmögen att verkligen veta vad han eller hon egentligen vill. På samma vis har vi heller ingen möjlighet att lita på våra egna minnen.
  • Jag tror inte på det.
  • Nämen vad gulligt då.
  • Jag vill hem.
  • Som du skrev på facebook: ”Din mamma arbetar inte här”.
  • Det var ett skämt.
  • Humor är ju enbart lugnet som uppstår efter katastrofen. Jag tror det var Groscho Marx som sade så; förövrigt en helt värdelös skådespelare.
  • Vad är det du vill?
  • Eller som det brukar stå på facebook: ”Vad gör du just nu?”.
  • Du verkar helt fixerad vid facebook.
  • Ja, det är ju det som förenas oss två.
  • Men om jag inte vill?
  • Det kan jag ta.
  • Vad är då ditt syfte?
  • Om jag säger såhär: Du är enbart ett redskap; du är inte så speciellt viktig för mig egentligen; på så vis behöver du inte känna dig orolig. Jag behöver någon att tortera för att känna lugn och trygghet. Det är inte dig jag vill åt i huvudsak.
  • Vem vill du åt då?
  • Svartskallarna. Bland annat.
  • Det vill jag inte vara del av.
  • Jag kan gärna låta bli att avskriva ditt namn från dokumentationen av projektet när jag publicerat det på min blogg.

6

Henrik vaknar helt plötsligt av att Lennart kissar honom i ansiktet. ”Lennart puffar dig, Henrik”, säger Lennart då, Han plockar sedan upp en bok ur innefickan på sin kavar och säger:
- Som Fredrik Nietzsche sade: ”Vill du verkligen vara i harmoni med naturen? Likgiltig och utan några som helst mål?”.
  • Det där var ett felcitat.
  • Men sluta vara en sådan jävla besserwisser, utropar Lennart och ger Henrik får en smäll på käften.
  • Om nu mänskligheten skulle velat leva i harmoni med naturen, fortsätter Lennart, varför skulle vi då grottmänniskorna lämnat de där grottorna de levde i?
  • Kanske köld och liknande.
  • Jag tror inte det är hela svaret.
  • Vad är det då?
  • Därför när människan levde i naturen kunde den aldrig någonsin förverkliga sin egen mänskliga natur. Det var först i och med Antiken de lyckats med det.
  • En kultur som dock gick under.
  • Ja, på grund av judarna.
  • Är du antisemit?
  • Inte nämnvärt. Jag hade mer problem med en neger som president från Förenta staterna än en jude. Ja, jag tror faktiskt att det existerar mänskliga raser.
  • Talar inte forskningen emot det?
  • Jo, därför att forskarna är rädda och ängsliga.
  • Du kan inte mena allvar med det?
  • Det kanske jag gör.
  • Vad ska man då tror på?
  • Det vet jag inte. Jag anser inte tro och vetskap nödvändigtvis de underlags som krävs för att en människa ska överleva.
  • Vad anser du om begreppet fakenews?
  • Trams. Det är ganska uppenbart att alla på sitt sätt talar något mått av osanning av allt de säger och tycker. Som man brukar säga: Av barn och dårar hör man sanningen. Icke-dårar ljuger dock. Det har ju t.o.m. Knausgaard sagt. För övrigt en fullständigt bedrövlig författare.
  • Vad gillar du för författare då?
  • Inga.
  • Inte ens Hamsun?
  • Nej, det gör jag inte. Jag tycker det inte hör till en vuxen människas värdighet att leka och hitta på saker hela dagarna. Därför är jag mot all form av litteratur. Jag håller mig istället åt filosofi och ideologiskt tänkande.

Nu reser sig Lennart upp. Han drar handen över sitt svarta hår som ligger okammat över hans annars skalliga huvud. Han ställer sig framför ett draperi och säger:
  • Men vad jag framför allt gillar är facebook, och till skillnad från många andra, älskar jag inbjudan från mina vänner av spel; spelinbjudan. Jag har nu gjort en spelinbjudan från dig till den här tjejen:
Lennart drar bort draperiet och bakom den ligger Jessica, naken och fastspänd på marken. Lennart fortsätter och säger:
- Som facebook säger: Vill du dela med dig av dina minnen till Jessica? Ja, jag lossar dina spännen, men se du vad jag håller i handen? Ja, det är en revolver; en skarpladdad revolver, och nu gör du som jag säger, annars… Ja, av med kläderna då, Ja, vad har du för minnen du vill dela med Jessica? Hur din farbror våldtog dig som barn. Ja, nu vill jag att du lägger dig över henne och ja in. Hårdare! Hårdare, säger jag! Ser du mitt vapen? Det gäller henne eller dig. Och titta här vad som finns på Jessicas vänlista? Fredrik. Jag filmar nu allt och visar för honom. Jag har stängt av ljudet också. Haha. Fattar du? Han vet inte att du är manipulerad. Han kommer döda dig. Haha. Fattar du? Din lilla slyna!


7

Henrik skriver i sin dagbok:
”19:e maj 2019
Jag rymde mycket som barn. Jag var ständigt på flykt. Från mitt daghem, mitt familjehem eller vilket annat hem jag nu råkade befinna mig i. Ett hem innebar under min barndom enbart ett fängelse; ett tvång.
Jag minns att det fanns en kulle med ekar jämte vårt daghem jag brukade rymma till som barn. Jag sprang upp där och ställde mig längst upp på kullen och tittade ut över det lilla samhället jag bodde i. Det kändes som att jag var ett med naturen.
Jag har ingen aning om detta är normalt eller onormalt. Troligtvis är det helt onormalt. Dagar som dessa funderar jag över detta; om det verkligen var naturen jag kände mig förenad i eller om det var drömmen av naturen. Hur skulle jag kunna svara på det?

Men kan vi verkligen på fullt vis verkligen stå på samma plats där vi är, och utropa, att här är jag och ingen annanstans vill jag vara? Jag tycker det låter en smula neurotiskt. 
Vissa människor vill gå så långt att det uppfattar ett fängelse som högsta tillgången för en individ, eftersom det hela tiden ger fången en illusion och en dröm om världen utanför fängelsemurarna som ett fridfullt paradis, men kan man då verkligen acceptera en sådan uppfattning?

Det är varje fall sommar utanför. Jag hör fåglarna kvittra och igår hörde jag även näktergalen. Men hur vackert det är bakom dessa väggar kan jag bara spekulera över. Jag är inlåst här; kanske för livet.

Lennart säger att han inspirerats av en dokumentär om Napoleons relation med Marie Louise av Österrike. I dokumentären sades det att Napoleon medvetet sökte sig till denna relation, eftersom han därigenom hamnade i underläge och att han därför hamnade i ett tillstånd han kunde använda sig, för att kunna söndra och härska.
Jag frågar då vad det har med mig att göra, och då svarar Lennart, att han snarare vill komma fram politiskt genom mildhet och diplomati, och att han då behöver mig i syfte att tvärtom kunna finna sig i underläge. Jag svarar då: ”Är inte du en fascist?”. Lennart svarar då, att jo det är han, men det är inte Lennart själv som är högsta hönset i huset; han är bara en underhuggare. Ja, sådär håller vi på och käbblar med varandra och jag tycker inte det leder någon vart.

Vad det beträffar Jessica så verkar under omständigheterna må bra. Hon är inlåst här på livstid och det kommer dagligen hit blonda män och våldtar hennes kropp; eller betäcker henne som Lennart väljer att kalla det. Tanken är att Jessica ska vara del av nationalsocialistiskt projekt för att säkra den ariska rasens överlevnad. Detta är Lennarts och inte mina ord.
Det är något märkligt som sker i allt detta när jag har hamnat här. All min ånger och oro är borta. Jag är helt upptagen i saken. I Lennarts sak.


8


”20:e maj 2019
Min mor led av narcissistisk personlighetsstörning. Hennes inställning var att jag hela tiden skulle vara tacksam mot allt och alla; framför allt för att morsan och farsan själva som en dag knullade med varandra så att jag blev till.
Det känns som att hon medvetet gjorde saker mot mig så att jag skulle bli mobbad. Jag minns t.ex. när vi hade skolutflykt till en skridskobana och hon satte klisteretiketter på varenda matlåda jag hade med mig. Det var dessutom begagnade glassburkar. Hon sade att det var för att vi var fattiga och inte hade råd med annat.

Nåväl, jag varken klandrar vare sig min mor eller min far; som Deleuze säger: Föräldrahemmet är bara en av de saker som formar oss, och motsatsen av mina föräldrars tänkande är inte heller så bra; den konsumtionshets som har präglat hela detta århundrade, där politiker i stort uppmanar sin befolkning till ohämmat och slösaktigt köpande. Detta mitt under debatten kring hållbar klimatpolitik.

Jag tycker det hände någonting i svenska samhället någon gång i slutet på 90talet; helt plötsligt var reklam inte längre någonting dåligt; tvärtom skulle nu unga människor sälja och marknadsföra sig själva konstant och oupphörligt, trots att detta var någonting man från låt säga början av 70- och långt in på 90talet talat om för ungdomar i Sverige att det inte skulle göra; de som är unga nu och uppväxta på 00-eller 10talet vet nog inte om detta.

Vad har mer ändrats i det svenska samhällets synsätt från det jag växte upp och nu? Jag tänker även på synen på onanin. Jag minns sexspalterna i Kamratposten i början 90talet, där man sade att barn och ungdomar som sysselsatte sig med det, inte alls skulle skämmas över detta och att det kunde vara en sexuell ingång till det verkliga sexlivet som vuxna. Inte ens grupprunk såg man i svenska samhället som någonting dåligt på den tiden.
Idag har detta ändrats. En masturbant är åter igen en sjuklig varelse, som ska behandlas mot sitt abnorma beteende o.s.v. Kanske kommer vi åter igen få svenska hem där barnens föräldrar går in barnens sovrum och uppmanar dem att ”hålla händerna på täcket”. Gud bevara mig väl för en sådan samhällsutveckling.

Och sedan har vi synen på pedofiler, som i första hälften av 90talet var det mest avskyvärda som fanns. Nu har pedofilerna blivit offer för sina egna lustar, och pedofilskräck ser som något patetiskt och förlegat; ”white trash” som man kallar det. Detta i takt med att den medicinska behandling av pedofiler faktiskt minskat. Vilket i sin tur är resultat av den pedofildebatt på 90talet som man nu vänder sig emot.

Men att hänga ut pedofiler och våldtäktsmän har däremot blivit mer OK; jag minns de mediala reaktionerna när Flashback gjorde detta på slutet av 90talet. Nu på 10talet sker detta ju överallt. Man kan t.o.m. hänga ut oskyldiga människor som pedofiler och våldtäktsmän utan några större problem.

Sedan har vi det där med kärleksbegreppet. Från början av 80talet och en bit in på 90talet var kärlek ett ideal som skulle hållas på håll, i sånglåtar och filmer. Att vara kär var man bara om man kunde hålla på, om man gjorde det på håll.
Under 90talet och in på detta århundrade blev kärlek, relationer och äktenskap åter en statusform som skulle lyftas fram. Helt plötsligt skulle folk söka sin ”äkta partner” helt offentligt och det anordnas bröllop i TV. 60- och 70talets ”free love” blev helt plötsligt hur ute som helst.”

9



”21:e maj 2019
Jag börjar minnas min barndom. Gården på daghemmet där jag gick. Jag minns varenda detalj: vinbärsbuskarna, det bruna staketet, sandlådan, asfaltsvägen upp där man kunde åka trehjuling, lekhuset, klätterställningen, busken med giftiga bär, rönnbärsträdet, den lilla gräskullen.
Och sedan inuti: läshörnan med böcker som DjungelJim och liknande; det stora matbordet, de vita målade väggarna. Avslappningsrummet där det fanns en gurka; ja, alltså instrumentet. Lekrummet med lekhuset med en stor tygtunnel. Ett rum innehöll bara en TV.
Våra fröknar hade ett eget rökrum på vårt daghem. Som barn kändes det långt att gå, när man fick från lekrummet till fikarummet och in i rökrummet. Det fanns ett skötbord nära toaletten, där fröknarna bytte blöjor på de minsta barnen. 

Vårt daghem låg mellan en kyrkogård och ett ålderdomshem. En av daghemsbarnen grät varje gång det kom en ambulans till ålderdomshemmet eftersom hon då trodde att åldringarna dött. 
Någon gång uppvaktade vi åldringarna genom att komma dit som påskkärringar. Jag valde då att bli utklädd som clown. Det var också från ålderdomshemmet som vårt daghem fick vår mat ifrån.

Jämte daghemmet låg en fotbollsplan som tillhörde skolan. En gång satt jag och tittade ut genom fönstret när tre pojkar klättrade upp i strålkastarljuset. På vintrana sprutade de ut vatten på fotbollsplanen så barnen kunde åka skridskor. En gång om året kom cirkusen dit och det kom dit hästar och elefanter.

Det fanns två livsmedelsbutiker och en butik som sålde redskap och skolmaterial. Det fanns en bensinmack med café. Det fanns bara en golfbana. Man behövde inte ha egen videoapparat hemma utan man kunde hyra en videoapparat i affären. Man kunde köpa folköl i affären även fast man var under arton år; ja, man kunde vara 9-10 år t.o.m.

På daghemmet jag gick sade fröknarna att jag målade alldeles för mycket svart; jag skulle måla mer färger; jag var helt enkelt för deprimerad. Vi hade någon lek på lekis där vi skulle kasta fram en boll till varandra, för att berätta vad vi hette, minns jag.
Vi lekte kurragömma på gården en gång, så en fröknarna gav upp och sade att nu måste X komma fram, eftersom hon inte orkade leta längre. Jag minns att vi ibland åt vinbärspaj med vaniljsås eller rispudding till efterrätt.”


  10




Henrik vaknar upp i en stor hög av löv i skogen. Det har redan hunnit bli höst. Han letar lite grann i sin jackficka. Där finns ett paket cigaretter, en tändare och tillskrynklad lapp med en text skrivit med spritpenna: ”Jag behöver inte dig längre. Du får klara dig själva din lite skit/Lennart”. Henrik känner sig lättad och går ner för skogsdungen.
Plötsligt går han ner för en landsväg och han ser stora militärfordon körandes på vägarna. Folkmassor går taktfast fram på grusvägen. Henrik tar tag i en förbipasserande och frågar henne vad det är som händer. ”Vet du inte det? Det är den stora militärövningen som pågår. Vi ska hålla oss borta från Hubbladum”.
  • Vem fan är Hubbladum?
  • Vet du inte vem Hubbadum är?, säger kvinnan då. Har du levt i en garderob senaste halvåret?
  • Ja, det har jag faktiskt.
  • Jaså jaha; du är en av dem? ja, Rutger tar nog hand om dig senare.
  • Jag vet inte vem Rutger är heller.
  • Nej, men det kommer du göra. Det måste man göra.
  • Jag förstår ingenting.
  • Följ med strömmen. Det är allt som krävs.

Henrik går framåt mot ängsmarken och han ser två militärklädda män som misshandlar två svarta män och lägger in dem i ett militärfordon. Henrik springer fram och försöker hindra dem, men två andra militärer håller borta honom.
Henrik ställer och håller i en pinne tillhörandes ett taggtrådsstängsel, varefter en annan militär säger till honom: ”Vad står du och hänger för? Har du ingen sysselsättning? Vet du inte vad man brukar säga?: ”Den som inte arbetar ska heller inte äta?”, och Henrik fortsätter det andra gänget bort mot landsvägen.

Kråkor och skator flaxar i luften. Träden dallrar av gula och röda löv. På marken, på det gula gräset, ligger små gula vildäpplen. Henrik förs bort mot en gammal obrukad ängsmark. Han ska lyfta upp sten ur marken, så att marken blir brukbar som åker.
Henrik lyfter en stor sten; det känns som om hans rygg ska klivas itu, och han bär bort den till andra sidan ängsmarken. De andra som jobbar där är mestadels från andra länder; syrier och somalier.
  • Var är Lennart då?: frågar Henrik en av soldaterna.
  • Vilken Henrik?, svarar befälet. Jag känner många Lennart.
  • Han som tog in mig.
  • Men herre gud, hur jag ska kunna hålla reda på att alla Lennart som tagit in personer till detta. Det sker ju som sagt hela tiden.
  • Men Jessica då? Var är hon?
  • Är det någon före detta flickvän till dig?
  • Nej, hon var instängd därinne i huset och blev våldtagen!
  • Vi har många såna tjejer.
  • Är det här inte fel?
  • Jag anser att det är mer fel om Sverige utvecklades till ett negerkalifat. Se så! Fortsätt jobba nu!

Bakom ängsmarken ligger en granskog. Det duggregnar lite. Vissa stenar är så stora så det krävs kättingar för att få loss dem ur marken. Vissa av arbetarna får piskrapp av befälen om de gör fel. En av arbetarna ramlar ihop och bryter ryggen och är tvungen att bäras iväg i en bår.
Plötsligt säger en av befälen: ”Nu har vi kisspaus” och alla ställer sig i rad mot granskogen och urinerar. Sedan delar man ut kaffe i pappmuggar. Vid slutet av dagen delar man ut soppa gjord av kålrötter och köttavkok. Sedan säger befälet att första arbetsdagen är över. ”Var ska vi sova då?” Frågar Henrik då. ”Under Guds himmel”.

I det dyblöta gräset ligger nu Henrik och försöker att sova. Mitt i natten hörs gap och skrik av att lägger in vissa arbetarna i små vita bussar och kör iväg dem från arbetet. Henrik reser sig livrädd upp och ser skuggorna som rör sig vid ficklampornas sken. Han känner den vanmakt man känner för att inte kunna rädda en människa i nöd.
När bussen åkt iväg tänker han: ”Om jag ändå kunnat haft mod nog att rädda dessa människor! Men jag är en feg ynkrygg som ville rädda mitt eget liv istället. Ett liv jag inte längre. Jag har ju alltid tänkt så: ”Finns det ingenting kvar att kämpa för, så spelar det ju ändå ingen roll”.
Fly kan han inte göra. Han är fast på platsen han är i, och troligtvis kommer också hans död här; helt befriad av hjältemod och historisk brillians.


11



”22:e oktober 2019:
Jag saknar incestporren här när jag inte har någon dator. Incestporren ger mig skuldkänslor, som ökar mitt konstnärliga skrivande. Här blir jag bara allmänt kåt hela dagarna.
Jo, jag bröt mot reglerna inatt; de tillåter inget ”samtyckeligt” sex här, men en tant på kanske 70 år från forna Jugoslavien, drog igår natt in mig i hennes sovsäck och vi låg och knullade varandra i flera timmar, tills lägervakten drog iväg henne i skogen.
Jag hörde rop och skrik och ett skott, vilket jag försätter att det förelåg någon form av avrättning av henne. Jag har i varje fall inte sett henne i levande form sedan dess.

Runt middagstid idag kom det in en skolbuss med gymnasieflickor, som befälen klädde av och våldtog framför alla oss som satt där; ledningen sade att det var våran underhållning för dagen. Vi var dock tvungna at titta på eländet, för att inte själva bli avrättade.

Jag börjar minnas massa slumpmässiga facebookinlägg jag gjorde hösten 2013. Jag hakade då på det med att fotografera av min mat och lägga upp det på facebook. Jag kommer framför allt ihåg ett inlägg jag gjorde där jag fotat av där jag stekt sill med potatismos med lingonsylt till och där jag lagt rårivna morötter i ena sidan av tallriken. Jag har för mig att det smakade gott.

Idag tvingade befälen en man våldta sin egen dotter. De tryckte en revolver mot bakhuvudet och hotade att de skulle skjuta honom om han inte gjorde det. Han bönade och bad att de skulle sona honom och henne, men soldaterna bara skrattade och slog honom och tvingade hon att göra det ändå.
Han grät och bönade samtidigt som han våldtog henne. Efteråt kartlade befälen detta som ett depraverat beteende hos de lägre raserna och mannen gick vid arbetsdagens slut ut i skogen och hängde sig i ett träd.
När flickan upptäckte sin fars död höll de fast henne och höll upp ögonen mot sin fars lik och skyllde hennes död på henne, samtidigt som de alla gruppvåldtog henne. När de väl var gjort band de fast henne vid ett träd så att hon själv inte skulle frestas vid idén att ta sitt eget liv. ”Självmord är den feges väg”, sade de då till henne. ”Gå nu inte samma eländiga väg som din kassa och värdelösa pappa”.

Nästa steg var att göra likadant med mor och son: En kille på bara sjutton år fick först se sin mor bli gruppvåldtagen av tio soldater. Sedan höll de fast honom som han våldtog henne. Soldaterna frågade efteråt om han någonsin varit med en kvinna förut, och när han svarade nej, svarade de, att de var ju jävligt tråkigt att första ligget var med hans mamma. De tog också livet av sig.

En av de här incestlekarna var extremt raffinerad: Två biologiska syskon som aldrig träffat varenda hade till slut återfunnit varandra genom regimens syskonapp. När de väl gjort det slet soldaterna av kläderna på en av syskonen och lät hennes bror brutalt våldta henne. De hade tryckt i honom massa droger, så han var inte vid medvetande när våldtäkten var igång, så de filmade allting och visade upp det för honom när han nyktrat till. De tog också livet av sig.

I tredje klass anordnade vår låg-och-mellanstadieskola en skolpjäs, som vi spelade upp som handlade om världshistorien, som vi satte upp på Folkets hus i Rolfstorp. De tre största hjältarna i världshistorien var Jesus, Ansgar och Martin Luther.
Vår skolklass spelade ett gäng stenåldersmänniskor, som trodde på Solen och Månen och som dränkte sig i havet.”


12


Ett befäl slår Henrik med en käpp i huvudet. ”Vad sitter du och deppar för?”, säger han. ”Det finns fortfarande jobb att göra. Henrik går då bort och hämtar sitt spätt och börjar då bända upp en stor sten ur marken. 
”Du är inte vad vid sånt arbeta va?”, säger befälet då. ”Du sitter väl mest och häckar framför datorn. Nå, här får du lära arbete - riktigt arbete”. 
Henrik trycks ner i lervällingen där han sliter med att få upp stenarna i marken. Det börjar värka lite i höger testikel och Henrik blir rädd och tror han fått testikelcancer.

Henrik talar för sig själv: ”Jag släppte ut dina fåglar från din bur. Fria flaxade de ut ur fönstret mot den blåa himmelen.Ut över sädesfältet.Borta från deras bördor.
Borta från tvång.I fängelsehålan skakade en skäggig man.
Han vet att hans befrielse. Aldrig kommer.Han är fastkedjad. Långt, långt, långt ner under jorden.Hans röst.Blir aldrig hörd.”
  • Vad säger du?, säger befälet då.
  • Åh, ingenting.
  • Nä men då kanske du kan hålla ditt ingenting för dig själv då.


Henrik känner att börjar få svampinfektion i underlivet och under fötterna. Det stinker rejält och han känner kväljningar inom sig. Hans mage är också ur funktion, så han går och småfiser hela tiden. Ibland känner han hur spyor kommer i halsen på honom, som han fort sväljer.
Han börjar se syner. Änglar och liknande. Det ringer också i öronen på honom av någon oklar anledning. Varje gång han ska urinera värker det i hans urinrör. Hans ena fot har gått ur led, så han lirkar med ena foten när han tar sig fram. Han känner även smärtor i hans buk, som verkar vara början på ett ljumskbråck.


13



”När tänkandet tagit slut, börjar man att tänka på det man tänker. Det är ett helvete jag går runt med. Samt mitt taskiga självförtroende. Som tonåring var jag noga med att inte ha någon identitetskris, för det låg i tiden; detta var 90talet, ändå hade jag nog det. Jag kom  från ett fattigt men intellektuellt hem, i en tid då gängbråk var på modet. Jag slogs varje lunchrast ändå, även fast jag var mycket mer intellektuell än de andra på skolan. 
Nej, jag vet inte vad man sätter in mig på klasskalan. Min far var konstnär och min mor var fritidsledare. Men nu är ju medelklassen åter igen normen för hur alla ska leva, så det är kanske ingenting att bry sig om. Men jag är fortfarande fattig, även fast jag levt rikare i vuxen ålder än vad jag gör idag. Men slösaktig har jag aldrig varit.

Som sjuttonåring söp jag en gång ner mig så mycket att jag hamnade nerspydd på akuten; jag hade supit mig medvetslös. Polisen hade hittat mig avdäckad utanför en bar vid havet. Ja, då skulle jag helt plötsligt vara tacksam för att polisen räddat livet på mig. Ingen har däremot visat tacksamhet när jag jobbat i butik, som vaktmästare, som elevassistent och allt jag jobbat med; och då har jag inte ens fått riktigt betalt. Beklaganden? Jo, men det här texten heter ju ”Beklaganden” och det kan vara skönt att klaga på mig.
Som nittonåring lade jag mig en gång ett spår på fyllan, p.g.a. en brud; det var under Milleniumskiftet. Under min psykos i våras fick jag för att hon var en agent från CIA, som var utsänd för att pumpa ut information ifrån mig och att det var därför hon kort efter flyttade till USA; ja, det är mycket märkligt man kan få för sig som sjuk.

1994 eller något liknande skulle det komma hbtq-aktivister på vår högstadieskola och hålla föredrag för oss. En SO-lärare spjärnade emot och sade att då kunde komma en lesbisk våg i skolan, medan vår SO-lärare sade att hbtqaktivisterna skulle få hålla sitt föredrag. Rektorn bjöd då in tjej och bad henne att avgöra; hbtq-aktivistena fick hålla föredraget. Ja, det är allt jag har att säg idag.

Det regnar ute idag och Lars-Åke kommer in från en dag på åkern. Han såg själv i spegeln och såg ett smutsigt ansikte, präglat av hårt slit. Han såg också löjet av sin yrkesgrupp, som han sett på buskisteatern på hembygdsgården; Lars-Åke avskydde buskis. Han tyckte buskisen och bonnkomiken förlöjligade hela hans leverne och gjorde allting som var vackert fult. Iofs tyckte inte Lars-Åke heller att någonting i tillvaron var vackert, men han försökte åtminstone.

Han såg ut genom fönstret, med regnet föll ner för fönsterrutorna och tänkte för sig: Jag är i varje fall stolt över den jag är. Klockan i köket slog sex på kvällen; han funderade på om han skulle sätta på TVn och se på nyheterna, men avstod; det är bara elände på elände var dag. Han svor och slog näven i bordet och kände ett hat mot världen som han tyckte hade övergivit honom.

Jag är min fars spermie och min mors äggstock. Några fler värden i livet än så tycks jag inte ha rätt att ha; och det är orättvist. Djupt orättvist. Hela tiden sätts jag i pinsamma och farliga tillstånd genom att ha den grundinställningen i livet. Jag antar att den enda utvägen från allt detta är att ta mitt eget liv.
Men hur har du det själv? Hur står du själv ut i det hemska tillstånd som kallas livet? Jag bara frågar. Tillstånd. Det är också ett ord. Har jag tillstånd att leva och har jag tillstånd att ta mitt eget liv? Kommer ni ens få en tår på min begravning eller kommer jag att begravas bland hundarna på soptippen? Jag bara frågar.”


14


Henrik får en spark på magen. En av befälen säger: ”Så Henrik, nu är det din tur”. Henrik masar sig upp ur marken och går skräcklagen in i bussen, som studsar fram på vägen. I en tur som känns som en evighet, öppnar befälet bussdörren och leder Henrik mot en gul tegelbyggnad.
De öppnar dörren och leder in Henrik i slutet rum, där det står två militärer på varsin sida av rummet. Plötsligt kommer en man in och säger:
  • Hej Henrik, vi har inte träffats förut va? Mats.
  • Hej.
  • Ja, som sagt att du har varit med om en övning som Sveriges kommuner och landsting har kommit på för att se hur svenska befolkningen skulle fungera om Sverige blev en diktatur. Du var en av våra testpersoner till det här projektet.
  • Men det här är ju fruktansvärt. Det här övergreppen var ju på riktigt! Våldtäkterna!
  • Ja, du kommer naturligtvis få ekonomisk kompensation för de eventuella skador du blivit utsatt för, och vad de där våldtäkterna du själv gjorde, så behöver du ett läkarintyg på att du upplevde det som att du utförde dessa under hot och tvång, men kan vi säkert fixa.
  • Men, men, men…
  • Och det där jobbet du har på Citymail har du naturligtvis kvar; vi är ju inga skitstövlar.
  • Jaha…
  • Ditt facebookkonto har vi däremot stängt ner. Du skrev ju inga trevliga saker där ändå. Facebook ska ju vara en trevlig plattform där folk inte ska kunna känna sig obekväma att få den typen av avskyvärdheter kastade i ansiktet hela dagarna. Så skriver du bara på pappret här, så ska min kollega släppa dig vidare. Tar du bussen hem själv eller behöver du skjuts?
-Joel Abrahamsson