Rigmor packar ihop sina papper; hon är ordförande i
”Gaestfrie i Halsnaes”, en organisation som vill stoppa planer på att en
flyktingförläggning ska byggas i deras hemstad. De har redan skrivit en rapport
till justitiemininistern och idag ska demonstrationen hålla rum i
Fredriksvaerk, för som de säger att ”de stänger sina hjärtan och de stänger
sina gränser”.
Plötsligt säger Rigmor, när hon tittar ut från
1700-talsvillan ut över kanalen, som rinner genom staden:
- Inte
fan kan man väl tänka sig att en svartskalle skulle gå genom dessa gator? Det
vore ju fullkomligt onaturligt.
- Så
kan du väl ändå inte säg?, säger Jørgen, en äldre man, då. Det är ju rasism. Vi
är ju emot invandringen, inte invandrarna.
- Ja,
men man måste ju kunna vädra ut sig.
- De
är ju rasister emot oss, säger Mona, en gammal tant. Jag tror alla är det mer
eller mindre. Jag tror det ligger i människans natur.
- Jo,
men vi vita är samtidigt de enda som inte får vara det, säger Rigmor då.
En fjärde person länkar in:
- Jag
tror fan i mig att i dagens läge, är det vi européer som är minst rasistiska.
- Ja,
de som sprängde den där bomben i Köpenhamn, var inte de rasister? Eller skulle
de stå och älska alla oss danskar då eller?
- Nej,
snart är det fan dags att skaffa jaktlicens, så man kan jaga iväg de jävlarna,
så man inte bli sprängd i bitar själv.
- Ja
och så kommer de hit med sina traditioner hit och dit och de tillför inte
samhället ett jävla skit!
- Ja,
men det får du ju inte säg!
- Nej,
jag vet att man inte får säg det, men säger jag det inte nu så dröjer det väl
inte länge innan alla kvinnor i hela världen får gå i slöja och vi får vända
oss till Mecka varje dag.
- Om
det ändå bara kunde vara fruntimmerna som kom hit, säger en äldre man och
slickar sig om munnen.
- Tyst
med dig!
- Ja,
ser jag dig med en arabjävel, då hugger jag huvudet av dig!
- Ja,
men jag skojade ju bara.
- Det
var en jävligt konstig humor du har. Tycker du själv att det var roligt?
- Nej,
nej.
- Nej,
men håll tyst då!
- I
förra veckan, så var jag inne i butiken, så såg jag att hon i kassan, som stod
där hade en jävla slöja på sig. Men bor man i Danmark får man jävlar i mig leva
efter danska regler.
- Ja,
man får ju inte leva efter våra regler i deras länder.
- Nej,
då blir man ju halshuggen.
- Ja,
steglad. Det kanske är något man borde göra med dem, för jag vill fan inte ha
hit dem.
- Nej,
har ni hört det där om Afrika och hur de håller på med häxbränning fortfarande?
Det är ju rena Medeltiden!
- Ja,
där skulle man ju fan inte vilja gå själv en natt.
- Ja,
jag ska säg att jag har hört en vän berättade, som hade handel i Sydafrika. Så
körde han in i slumkvarteren i Juhannesburg och då började negerna anfallla
dem. Sedan fick han höra det om de skulle stanna hade de allihopa blivit
våldtagna allra minst.
- Det
är ju inte klokt! Tänk om vi skulle så mot dem.
- Nej,
men det gör vi ju inte. För vi har ju inte de generna.
- Nej,
någonstans tror jag nog att de på något sätt hade rätt på 1800-talet, när de
sade att negerna är den felande länken mellan människan och apan.
- Ja,
jag vet ju inte om jag tror det rakt ut, men möjligheten finns.
- Jo,
man får ju inte forska i de där med raser längre sedan Hitler. Men nu när han
varit död så länge tycker jag att man borde göra det igen.
- Ja,
det är så jävla löjligt! Ska vi danskar behöva dra på oss någon jävla kollektiv
skuld för Förintelsen? Vi var ju själva drabbade av kriget.
- Ja,
jag har aldrig varit rasist innan, men när de släpper in alla de där
svartskallarna så blir man ju det.
- Ja,
jag börjar undra om det egentligen inte är bra att vara rasist; det är bara ett
tecken på att värna om sin familj och sitt hemland. Varje land och varje folk
gör det, annars skulle hela samhället falla samman.
- Ja,
så länge de håller sig i sina hemländer har jag inga problem med dem.
- Ja,
jag har ju inga problem med att inte åka hem till där de bor ändå.
- Det
är väl egentligen religionen som är problemen i de där länderna. Skulle man
bara ha skjutit ihjäl de där mullorna så hade problemet varit löst.
- Jo,
men så är det ju som så att de är uppväxta med att deras och tro att den så är
bra, i tusentals år, så därför går det inte att sudda ut deras mönster.
- Jag
tror det är medfött! Att det sitter i hjärnan på dem.
- Ja,
vad det än är, så är det ju inte bra. Och det blir ju inte bättre med att de
kommer hit.
- För
dem blir det väl det? De får jag allting packat och serverat och de får bidrag
och hela faderuttan, så de behöver
ju fan inte jobba alls.
- Ja,
själv har man fan fått jobba och slita i alla sina dagar!
- Ja,
och vart får man för det? Att allting man tjänar går till en massa
svartskallar.
- Ja,
fy fan för dem!
- Men
fan, ska man ha bidrag idag, då är det väl för fan bara att måla hela ansiktet
svart så bara rinner pengarna in.
- Ja,
för de får faktiskt ganska mycket.
- Jag
kan väl för helvete inte rå för att de är krig i DERAS länder?
- Nej
och de ska fan inte ta kriget hit!
- Ju
mer dysfunktionell man är desto större rätt ska man tydligen ha att behandlad
väl i det här samhället.
- Ja,
jag känner själv att jag mer och mer bara rår om min familj; man vet fan aldrig
vart ens skattepengar går till.
- Ja,
inte fan går det till en själv i varje fall.
- Nej,
vi får väl alla måla oss bruna och svarta i ansiktet så vi inte kränker de
stackars negerna.
- Ja,
det är ju inte klokt egentligen. Man undrar ju vart samhället är på väg.
- Ja,
detta fina land som man en gång svor sin ed åt i militärtjänstgöringen.
- Ja,
nu dröjer det väl inte länge innan de lägger ner hela försvaret och de alla
står med blommor vid gränsen och låter utlänningarna gå in med full trupp och
mörda och våldta en.
- Bara
för att någon idiot någonstans hade behovet att verka god.
- Hans
syn på godhet och min syn på godhet måste nog vara helt annorlunda.
- Ja,
jag bryr mig som sagt bara om min familj.
- Ja,
men det gör inte de; de slår ju ihjäl sina döttrar om de blivit våldtagna.
- Jo,
men det får du ju inte säg.
- Ja,
men nu har jag ändå sagt det.
- Och
när de väl då inte har något bidrag utan går och jobbar, vad gör de då? Jag har
sett dem när de står och packar upp varor på Netto och jag tycker det går så
sakta, så att man nästan kunde låta kunderna själva plocka upp varorna.
- Och
när man väl frågar dem om vad varorna kostar så kan de inte språket.
- Men
det får de väl för helvete lära sig om de väl ska bo här!
- Ja,
om de väl ska bo här ja, men jag vill inte ha hit dem.
- Det
är nog ingen som vill. Men det är väl helt enkelt så att de som sitter och tar
in dem, får bidrag för det från deras egna hemländer.
- Ja,
det skulle inte förvåna mig.
- Det
är fan maffian som styr nuförtiden.
- Är
det inte maffian så är det mullorna; man vet aldrig vem som kommer och lägger
en bomb i ens väska.
- De
är väl bra de som sköter sig, men de är ju inte så många.
- Nej
och om de flesta skräp, bör man hålla sig vaksam på de som är skötsamma också.
Bättre att vara allt för försiktig än att ramla rakt ner i djävulens gap.
- Nej
fy fan, det vill man inte vara med om.
- De
är som apor! Who-who-who!
- Frågan
är om de ens är djur eller om de bara är något farligt ondskefullt väsen från
en annan planet.
- Ja,
man kan aldrig veta riktigt säker.
- Negroiderna
är otvivelaktigt en ras, men de är inte mänskliga.
- Vi
kanske inte har några problem med invandringen nu, men om femtio år, då får vi
jävlar i mig problem och då måste vi göra någonting för att ingripa.
- Ja,
tänk om hela Afrika flyttar hit, vad gör vi då? De är klart de vill det; de kan
ju inte bo i sina hemländer.
- Luktar
illa gör de ju också; jag tror inte de tvättar sig.
- De
äter bajs och tvättar sig i kiss. De är därför de är så äckliga.
- Jag
har hört att de dricker kamelpiss på ramadan.
- Ja,
det skulle inte förvåna mig. Kamelpiss och åsnepiss.
- Skärp
er!
- Jo
jo, man är inte äldre än vad man känner sig.
- Då
hade du fan blivit omyndigförklarad då.
- Ja,
det blir man väl snart om svartskallarna får som de vill.
- Ja,
det blir väl snart skottpengar på alla oss individer då, som har annat för oss
än att vända sig till Mecka och skrika ”Allah” hela dagarna.
- Ser
jag en muslim sitta knäböjd och be till Mecka, så är det inte omöjligt att
sparkar fanskapet i röven!
- Ja,
det tycker jag fan att man SKA göra.
- Ja,
man kan ju tycka att det borde räcka med att man skulle sätta upp en skylt vid
Danmarks gräns där det stod ”kom inte hit” men de tar väl sig hit här ändå.
- Ja,
de är som råttor, som kommer upp från kloaken.
- Ja,
då får man sätta upp råttfällor!
- Med
halalslaktat kött längst fram på råttfällan!
- Nej,
men skämt å sido, så här kan vi inte ha det.
- Nej,
och alla de där ”välvilliga” människorna, som ska hjälpa alla dessa stackars
ensamkommande flyktingbarn; de ger dem mat och kläder och liknande; ja, hjälper
man dem här, de som inte fått uppehållstillstånd, då kommer det väl bara ännu
fler som ska ha mat och husrum.
- Ja,
de är som djur!
- …
och ska behandlas därefter.
- Ja,
jag tycker som sagt inte om dem.
- Nej,
det gör nog ingen egentligen.
- Nej,
och de som säger att de är så jävla mycket för det här mångkulturella
samhället, de gör allt vad de kan för att flytta så långt ifrån invandrarna som
möjligt.
- Ja,
det är lätt att vara för invandrana, när man inte har dem runt kröken.
- Och
det är inte de värsta som kommer hit.
- Nej,
men de kommer snart, det kommer du nog se.
- Ja,
det är bäst att skaffa bössa och skottsäker väst innan Helvetet brakar loss.
- Ja,
jaktgevär har jag. Skottsäker väst får jag väl också skaffa.
- Ja,
det är bäst man är på sin säkra sida; de kanske blir en invasion.
- Ja,
man kan ju undra vad är för värld, som ens barn och barnbarn kommer att växa
upp i.
- Ta
alla blattar, lägg dem i en stor container och tippa ut dem i havet!
- Nej,
ska vi samla ihop oss nu, säger Rigmor då, klockan är snart tolv.
Sedan går de ut på gatorna och solen gastar dem i ögonen.
Helt plötsligt får de syn på en äldre arabisk man, som håller på med ett
vaktmästarbete åt kommunen och gräver i en rabatt. Søren, en man i
fyrtioårsåldern säger då: ”Se på fan, är det inte en blatte”.
Sedan går han fram till mannen, tar kalsonggrepp på honom,
kastar ner honom i rabatten och säger: ”Stick tillbaks till den där bananbåt,
som du en gång kom ifrån.”
Ju närmare de kommer torget, desto lugnare och mer sansade
blir de. Och när de är framme och talar och pressen är där, så är den tidigare
rasismen, som de visade i lunchrummet, helt bortblåst och man talar istället om
att bevara traditioner, att de inte tyckte illa om människorna i sig, som kom
hit som flyktingar, utan de värderingar de förde med sig som kunde skada det
danska samhället och om kostnaderna som flyktingmottagandet innebar som
istället kunde gå till vården. Ja, egentligen var det ju inte ”Gaestfrie i
Haelsnes” själva som var emot flyktingarna som kom hit heller, utan om allt
fler invandrare kom hit, skulle det skapas en stor brännved åt de verkliga
rasisterna och därför var denna manifestation, i själva verket en manifestation
mot rasism och allt vad det stod för.
Och allt detta antecknade reportern i sitt lilla anteckningsblock
och det publicerades sedan på framsidan av lokaltidningen, dagen efter
manifestationen ägt rum.
-Joel Abrahamsson
