En verbal duell

In i lokalen vandrar jag in och går mot bordet där min ”kamrat” Henrik sitter. Jag sätter mig ner.

- Du är inte så noga med att tid.

Den var lätt. Jag kontrar med:

- Det kan ju bero på sällskapet.

Henrik skruvar sig. Sedan förs en finurlig min över hans ansikte och han fortsätter:

- Jaså de övriga som sitter här? Nej, jag tror inte de har bidragit din försening.

- Det var lågt.

- Kunde tänka mig att du skulle komma med något sånt.

- Kan du tänka?

Han sneglar på mitt kaffe:

-                      Kan du dricka? Det är ju trots allt jag som betalat!

-                      Tja, det brukar du väl!

-                      Men ska det vara så?

-                      Blev du arg nu?

-                      Inte alls.

-Torkel Sandström